Prylbanta, kostnadsbanta, strulbanta

Det finns en fråga vi ställer oss ganska ofta när vi pratar med föreningar och företag, och det är vad de egentligen behöver. Inte vad systemet de har kan, utan vad de faktiskt använder. Ganska ofta, tror vi, är svaret enklare än man skulle gissa: folk vill veta om tvättstugan, bastun eller släpkärran är ledig just nu, och ibland vill de kunna boka den. Det är ungefär det, tror vi.

Vi ska vara noga med en sak här: inget system löser allt åt en organisation, och det gör inte vaschego heller. Men vi tror att ganska många har ett system som gör mer än det behöver, och som kostar därefter, och att det kan vara riktigt skönt att banta lite. Vi tänkte gå igenom vad vi menar med det, och avsluta med några frågor man kan ställa sig själv.

Prylbanta

Det första man kan banta bort är prylarna. Det vi sett hos föreningar är ganska mycket hårdvara: en bokningstavla med terminal i tvättstugan, en kolv eller en låscylinder som ska passa i rätt hål, brickor eller kort som ska delas ut till varje hushåll och samlas in när någon flyttar, en kortläsare vid dörren, och ibland en egen app som någon måste hålla uppdaterad. Allt det där fungerar, tills det inte gör det, och då är det styrelsen som ska ringa någon.

Med vaschego är det som sitter på väggen ett papper med en QR-kod. Den som vill se om det är ledigt skannar den med sin telefon, och telefonen har man ju i princip alltid med sig, till skillnad från brickan. Det blir enklare för den som administrerar, som slipper hantera prylar, och för den som använder, som inte kan glömma något hemma.

Vill man ändå ha något som lyser på väggen, till exempel i en föreningslokal eller en idrottshall där folk står och tittar på schemat, så finns ett kioskläge för en helt vanlig platta, som visar dagens pass och låter folk boka direkt där. Men det är ett tillval för den som vill, inte något som krävs för att det ska fungera, och plattan är ju i så fall en pryl ni redan har eller köper för några hundralappar, inte en terminal med serviceavtal.

Kostnadsbanta

Det andra är kostnaderna, och här ska vi vara försiktiga, för vi vet faktiskt inte vad just er förening betalar. Men de kostnadsslag vi hört talas om är ungefär dessa: en licens per lägenhet och år, hyra för terminalen, ett serviceavtal, installatörstimmar när något ska bytas, och så styrelsens egen tid, som sällan syns på någon faktura men som ändå kan vara den dyraste posten om man räknar på den.

Vi tror att en hel del av det går att banta bort, helt enkelt för att det inte finns någon hårdvara att serva och ingen installatör att ringa. Vad det betyder i kronor för er är det bara ni som kan räkna på, men vår prislista är öppen, så det går att jämföra utan att prata med någon.

Strulbanta

Det tredje är kanske det som betyder mest, fast det är svårast att sätta siffror på. Det handlar om att slippa äga teknik. En styrelse som har ett bokningssystem med terminal äger också ansvaret för att det fungerar, och blir supportavdelning när det inte gör det. En del av grannkonflikterna i tvättstugan handlar dessutom inte om tvättstugan utan om systemet, som brickan som inte fungerade eller bokningen som försvann.

Ett papper på väggen kan förstås gå sönder det också, men då skriver man ut ett nytt, och det låter nästan för enkelt, men det är faktiskt en stor del av poängen med hur vi byggt vaschego: så lite som möjligt ska kunna strula, och det som ändå kan strula ska vara vårt problem och inte ert. För den som bara vill tvätta ska det dessutom vara så enkelt att det inte behövs någon manual. Det tror vi att vi lyckats ganska bra med, och det är kanske det vi är mest stolta över.

Det vi inte gör

Om vi ska vara trovärdiga när vi säger att inget system löser allt behöver vi också säga vad vaschego inte gör.

Vi hanterar inga avgifter. Tar ni betalt för bastun eller gästlägenheten så sker det utanför vaschego, i er ekonomi, som förut. Vi har ingen grannchatt, det har vi skrivit om tidigare, även om vi är sociala på andra sätt. Och vi har inga avancerade rättviseregler. Enkla gränser finns, som max två pass per vecka, men inga poängsystem eller turordning efter hur länge man stått i kö. Ur vårt perspektiv är det först till kvarn som gäller, även när det finns en kö: kön ger de som väntar en signal i tur och ordning när något blir ledigt, men den som är snabbast tar passet. Vill er förening ha egna regler utöver det går det fint att skriva dem på resursens sida, eller hantera dem vid sidan av.

Passersystem, däremot, gör vi. vaschego kan kopplas till externa låslösningar så att en bokning också hör ihop med dörren, om ni vill det.

När är det värt att byta?

Vi tycker faktiskt så här: funkar det ni har, och ingen klagar, så byt inte. Det finns ingen anledning att byta ett system som gör sitt jobb bara för att det finns ett annat. Men det finns några lägen där frågan brukar dyka upp av sig själv: när terminalen har gått sönder och offerten på en ny kommer, när avtalet löper ut, när styrelsen byts och ingen riktigt vet hur appen administreras, eller när någon räknar på vad det hela kostar per år.

Det behöver inte heller vara ett byte till att börja med. Ganska många börjar med att lägga vaschego ovanpå det de redan har, så att de boende ser status och frigjorda tider utan att något annat ändras, och byter först när det gamla ändå ska bort. Så går de flesta piloter till, och det tycker vi är ett rimligt sätt att prova.

Passar det er?

Fyra frågor att ställa sig, som utgångspunkt att bolla:

1. Undrar eller bråkar folk om det är ledigt?
2. Är det något som behöver bokas, eller räcker det att kunna se?
3. Vill ni att de boende ska behöva ett konto eller en app?
4. Finns det ett avtal eller en pryl som ändå ska bort inom det närmaste året?

Blir svaret ja på den första och nej på den tredje tror vi att det är värt att titta närmare. Klicka runt i vår demoförening för att se hur det känns, och räkna på priset mot det ni betalar i dag. Är du boende snarare än den som bestämmer finns Tipsa din styrelse, som gör just det. Och rätta oss gärna om vi tänkt fel någonstans: hej@vaschego.se.